Mitt 2012

Snart har vi bloggat på den här bloggen ett år (i februari). Jag kollade nyss igenom hela bloggen och jag fick flashbacks från hela året. Detta år har varit väldigt varierande. Vissa stunder har varit underbara medan vissa motsatsen. Jag tror det är det här året jag verkligen förändrats. Jag har gått igenom mycket. Besvikelse, tårar, skratt, förlorat vänskap, tillbakavunnen vänskap, kärlek, svek, lögner, glädjetårar, drömmar osv. Jag tror jag har upplevt allt som går att uppleva känslomässigt på ett år.
 
Jag har haft så goda stunder med mina vänner. Till exempelt som sommarlovet som var fylld med aktiviteter och roliga utflykter. När jag började i nya skolan, då jag kom närmre mina gamla vänner och förlorade mina andra. Jag har upptäckt vilka vänner som finns där för mig och som jag kan lita på och framför allt blev jag kär det här året. Jag har upptäckt vad sorg egentligen är, men också vilka och vad som gör mig lycklig. I början av detta år var jag en flummig liten flicka som inte hade upplevt särskilt mycket. Jag var alltid glad och kunde alltid säga de rätta sakerna till folk, oavsett om det var tröstord eller ord för att få de att skratta. Jag visste exakt vad man skulle säga i vilken situation det än var i. Men 2013 börjar jag året som en seriös person. Inga mer flummigheter, inga mer ord. Nu förtiden säger jag de som behövs, kanske för att jag tröttnade på att säga de perfekta orden när ingen annan kunde säga de till mig när jag var ledsen osv. Jag vet inte längre vad jag ska säga, jag kan inte längre vara så flummig och rolig som jag var i början av året. Jag har någonstans genom detta år växt upp.
 
Jag skulle kunna skriva om min sorg detta år. Men det gör jag inte. Under detta år har mörka hemligheter kommit fram, jag har upplevt svek och lögner mer än något annat år. Men tack vare de, har jag växt upp och insett att världen är inte rättvis. Man kan inte alltid må bra och det är okej att må dåligt. Jag har tack vare sorgen sett vilka som alltid står vid min sida och jag har lärt mig be om hjälp. Erkänna mina problem.
 
Det här året, har varit mitt år. De året då jag växt upp och insett.
(Emelie och jag för 1 år sen)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0